Lurad på nätet: Så undviker du de vanligaste bedrägerierna

Det börjar ofta oskyldigt – ett mejl från banken, ett samtal från en myndighet eller ett erbjudande som låter för bra för att vara sant. Bedrägerierna i Sverige blir allt mer sofistikerade, och ingen går säker. Det är den brottstyp som ökar mest i landet, och varje år luras svenskarna på flera miljarder kronor. Men hur känner man igen en bluff innan det är för sent? Vilka är de vanligaste knepen bedragarna använder sig av just nu? I den här artikeln avslöjar vi de vanligaste metoderna som används, och hur du kan skydda dig.

Vad är bedrägerier, och vilka åtgärder har Sverige vidtagit?

Bedrägerier är olika former av vilseledande eller falska handlingar som syftar till att lura någon på pengar, personuppgifter eller andra värdefulla resurser. Bedrägerierna i Sverige har ökat kraftigt i takt med den snabba digitaliseringen, och bedragarna använder alltmer sofistikerade metoder som telefonbedrägerier, nätfiske (phishing) och falska investeringsupplägg. Svenska myndigheter har redan vidtagit många olika åtgärder för att bekämpa detta – polisen har inrättat en särskild bedrägerienhet som arbetar med att identifiera och stoppa bedragare, medan banker och företag har infört strängare säkerhetsåtgärder, exempelvis tvåfaktorsautentisering och avancerade varningssystem för misstänkta transaktioner. Dessutom har informationskampanjer, som ”Svårlurad” från Polisen och MSB, lanserats för att öka medvetenheten och hjälpa allmänheten att känna igen och undvika bedrägerier. Men trots dessa insatser fortsätter bedragarna att hitta nya metoder, vilket gör det viktigt att både lagstiftning och säkerhetslösningar ständigt utvecklas för att ligga steget före.

Vanliga typer av bedrägerier

SMS-bedrägerier

Bedragare skickar falska meddelanden som ser ut att komma från banker, myndigheter eller företag. De uppmanar mottagaren att klicka på en länk, logga in med BankID eller lämna ut kortuppgifter, ofta genom att skapa panik med hot om låsta konton, obetalda avgifter eller falska paketaviseringar. För att skydda sig är det viktigt att aldrig klicka på okända länkar eller ringa upp okända telefonnummer och aldrig lämna ut känslig information via SMS. Banker och myndigheter ber aldrig om personliga uppgifter via SMS, och om ett meddelande verkar misstänkt bör det raderas och rapporteras till polisen. Myndigheter och mobiloperatörer arbetar aktivt för att stoppa bedrägerierna, men bedragarna blir allt mer sofistikerade – därför är vaksamhet och sunt förnuft det bästa skyddet.

Telefonbedrägerier

Bedragare ringer upp och utger sig för att vara från en bank, en myndighet eller ett välkänt företag. Deras syfte är att lura offret att lämna ut känslig information, såsom BankID, kortuppgifter eller lösenord. I vissa fall försöker de även få offret att genomföra en betalning eller överföring.

Bedragarna använder ofta skrämseltaktik eller skapar en känsla av brådska för att få offret att agera snabbt, exempelvis genom att påstå att kontot har blivit utsatt för bedrägeri eller att en anhörig är i fara. De kan även manipulera nummerpresentationen så att samtalet ser ut att komma från en verklig bank eller myndighet.

För att skydda sig är det viktigt att aldrig lämna ut känsliga uppgifter via telefon och att avsluta samtalet om något känns misstänkt. Om man misstänker att man blivit utsatt bör man omedelbart kontakta sin bank och anmäla händelsen till polisen.

Bedrägeri vid näthandel

Bedrägeri vid näthandel innebär att en person luras vid köp eller försäljning online. Det kan handla om falska webbshoppar som tar emot betalningar utan att någonsin leverera några varor, privatpersoner som säljer icke-existerande produkter på marknadsplatser eller köpare som hävdar att du måste betala för frakten innan du kan få pengar för varan. Bedragarna kan även påstå sig hyra ut attraktiva lägenheter och flera månadshyror i förskott eller i deposition.

För att skydda sig är det bra att handla från välkända webbplatser och vara försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, särskilt till företag du inte handlat med tidigare. Var också uppmärksam om en köpare eller säljare försöker stressa dig att slutföra affären snabbt. När du handlar av privatpersoner, undvik att betala i förskott och försök om möjligt att mötas personligen för att hämta varan. Som säljare ska du aldrig betala några avgifter till fraktbolag i förskott.

Så kan du skydda dig

Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka metoder bedragare använder för att undvika att bli lurad. En tumregel är att om något låter för bra för att vara sant, så är det oftast också det.

1. Var skeptisk mot oväntade kontakter: Lämna inte ut någon information om du får ett mejl, sms eller samtal från en okänd avsändare som ber om personliga uppgifter. Banker, myndigheter och seriösa företag ber aldrig om lösenord eller kontouppgifter via telefon eller mejl.
2. Klicka inte på misstänkta länkar: Bedragare använder ofta falska webbplatser för att lura dig att lämna ifrån dig personlig information.
3. Använd starka lösenord och aktivera tvåfaktorsautentisering: Ett unikt och starkt lösenord för varje tjänst minskar risken att bli hackad. Tvåfaktorsautentisering kan vara bra som ett extra skyddslager, särskilt för banktjänster och e-postkonton.
4. Håll din teknik uppdaterad: Installera säkerhetsuppdateringar för operativsystem, appar och antivirusprogram regelbundet, så minskar du risken för att bli utsatt för cyberangrepp.
5. Rapportera och varna andra: Om du blir utsatt för eller misstänker bedrägeri, anmäl det till Polisen på 114 14 och informera berörda företag. Ju fler som känner till bedragarnas metoder, desto svårare blir det för dem att lyckas.

Vad ska man göra om man blivit lurad på nätet?

Om du har blivit utsatt för bedrägeri är det viktigt att agera snabbt. Först och främst, kontakta din bank eller betalningstjänst om du har lämnat ut några ekonomiska uppgifter eller genomfört en betalning. De kan hjälpa till att stoppa eventuella transaktioner och skydda dina konton. Om du har lämnat ut personuppgifter, som ditt personnummer eller lösenord, bör du omedelbart byta lösenord på alla konton och överväga att spärra ditt personnummer genom kreditupplysningsföretag. Anmäl alltid incidenten till polisen, så att de kan utreda fallet och hjälpa till att identifiera bedragaren. Om du blivit lurad av någon som utger sig för att vara en myndighet, bank eller ett företag är det bra att informera dem för att förhindra att andra drabbas.

Slutsats

Bedrägerier på nätet är ett växande problem, och bedragarna blir allt mer kreativa i sina metoder. Genom att vara medveten om de vanligaste typerna av bedrägerier och vidta förebyggande åtgärder kan vi alla skydda oss bättre. Att vara skeptisk mot oväntade kontakter, undvika att lämna ut känslig information och skydda sig med starka lösenord är grundläggande för att minska risken att bli lurad. Fortsätt vara uppmärksam, och informera andra om riskerna så kan vi tillsammans göra det svårare för bedragare att lyckas.

Frågor och svar

Lån till en lägre ränta – upp till 800 000 kr

Lånebelopp

5 000 kr10 000 kr15 000 kr20 000 kr25 000 kr30 000 kr35 000 kr40 000 kr45 000 kr50 000 kr55 000 kr60 000 kr65 000 kr70 000 kr75 000 kr80 000 kr85 000 kr90 000 kr95 000 kr100 000 kr105 000 kr110 000 kr115 000 kr120 000 kr125 000 kr130 000 kr135 000 kr140 000 kr145 000 kr150 000 kr155 000 kr160 000 kr165 000 kr170 000 kr175 000 kr180 000 kr185 000 kr190 000 kr195 000 kr200 000 kr205 000 kr210 000 kr215 000 kr220 000 kr225 000 kr230 000 kr235 000 kr240 000 kr245 000 kr250 000 kr255 000 kr260 000 kr265 000 kr270 000 kr275 000 kr280 000 kr285 000 kr290 000 kr295 000 kr300 000 kr305 000 kr310 000 kr315 000 kr320 000 kr325 000 kr330 000 kr335 000 kr340 000 kr345 000 kr350 000 kr355 000 kr360 000 kr365 000 kr370 000 kr375 000 kr380 000 kr385 000 kr390 000 kr395 000 kr400 000 kr405 000 kr410 000 kr415 000 kr420 000 kr425 000 kr430 000 kr435 000 kr440 000 kr445 000 kr450 000 kr455 000 kr460 000 kr465 000 kr470 000 kr475 000 kr480 000 kr485 000 kr490 000 kr495 000 kr500 000 kr505 000 kr510 000 kr515 000 kr520 000 kr525 000 kr530 000 kr535 000 kr540 000 kr545 000 kr550 000 kr555 000 kr560 000 kr565 000 kr570 000 kr575 000 kr580 000 kr585 000 kr590 000 kr595 000 kr600 000 kr605 000 kr610 000 kr615 000 kr620 000 kr625 000 kr630 000 kr635 000 kr640 000 kr645 000 kr650 000 kr655 000 kr660 000 kr665 000 kr670 000 kr675 000 kr680 000 kr685 000 kr690 000 kr695 000 kr700 000 kr705 000 kr710 000 kr715 000 kr720 000 kr725 000 kr730 000 kr735 000 kr740 000 kr745 000 kr750 000 kr755 000 kr760 000 kr765 000 kr770 000 kr775 000 kr780 000 kr785 000 kr790 000 kr795 000 kr800 000 kr

Återbetalningstid

1 år2 år3 år4 år5 år6 år7 år8 år9 år10 år11 år12 år13 år14 år15 år16 år17 år18 år19 år20 år

Månadskostnad

211 kr

E-postadress

Mobil

Jag accepterar villkoren och integritetspolicyn.

Ja tack, Nätfinans får gärna kontakta mig med låneerbjudanden via e-post och textmeddelande. Tjänsten kan avanmälas med ett klick.

Google-recensioner

★★★★★

4.5

134 omdömen

Trustpilot

Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 310000 kr med 12 års löptid, nominell ränta 6.94 % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 7.17 %. Totalt belopp att betala: 457643 kr. Månadskostnad: 3178 kr fördelat på 144 betalningstillfällen.

Vi samarbetar med 50 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,46%. Räntespann mellan: 5,07% - 33,46% (Uppdaterat januari 2025).

Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.

Vi är i samarbete med: